Varukorg (0)

SARMs, anabola steroider eller PPAR-δ-agonist? Tre klasser, två receptorer

SARMs vs steroider och PPAR-δ-agonister: receptor, struktur, svensk juridik och WADA-sektion i en trevägsjämförelse. Därför är cardarine inte en SARM.

Senast granskad:

Anabola androgena steroider och SARMs verkar båda genom androgenreceptorn men skiljer sig i kemisk struktur, metabolism och juridisk status; PPAR-δ-agonister som cardarine (GW-501516) verkar genom en helt annan kärnreceptor och är därför inte SARMs, trots att de ofta säljs under den etiketten. I Sverige omfattas syntetiska anabola steroider uttryckligen av dopningslagen, medan varken icke-steroidala SARMs eller PPAR-δ-agonister nämns i lagens ordalydelse. På WADA:s lista står de tre klasserna i tre olika avsnitt: S1.1, S1.2 och S4.4. Den här sidan jämför dem punkt för punkt.

Trevägsjämförelse: receptor, struktur, juridik och WADA

Tabellen sammanfattar det som skiljer klasserna åt. Den viktigaste raden är den första: två av klasserna delar receptor, den tredje gör det inte.

Egenskap Anabola androgena steroider SARMs PPAR-δ-agonister
Receptor Androgenreceptorn (AR) Androgenreceptorn (AR) Peroxisomproliferatoraktiverad receptor delta (PPAR-δ)
Receptorfamilj Kärnreceptor, steroidhormonreceptor Kärnreceptor, steroidhormonreceptor Kärnreceptor, lipidkänslig transkriptionsfaktor
Struktur Fyrringat steroidskelett (derivat av testosteron eller DHT) I regel icke-steroidal (arylpropionamid, pyrrolidinyl-benzonitril, oxadiazol); YK-11 är steroidal Fenoxiacetsyra med tiazolring (GW-501516); inget steroidskelett
Exempel Testosteron, nandrolon, stanozolol, oxandrolon Ostarine, ligandrol, RAD-140, andarine, S-23, YK-11 Cardarine (GW-501516), GW0742
Ursprung 1930-talet och framåt, läkemedelsindustrin 1998 (University of Tennessee), Ligand, GTx, Radius Slutet av 1990-talet, GlaxoSmithKline och Ligand
Godkända läkemedel i klassen Ja, flera (testosteron, nandrolon, oxandrolon i vissa länder) Nej, ingen per 2026-09-17 Nej; GW-501516 avbröts efter tumörfynd i gnagare
Svensk dopningslag (1991:1969) Ja, uttryckligen (syntetiska anabola steroider, testosteron och dess derivat) Nämns inte; icke-steroidala faller utanför ordalydelsen enligt vår läsning, YK-11 oklart Omfattas sannolikt inte; varken steroid, hormon eller testosteronhöjande
Läkemedelslagen (2015:315) Ja, klassade läkemedel Läkemedelsverket har uttalat att enobosarm normalt är läkemedel; övriga ej bedömda Ingår inte i något godkänt läkemedel; presentationsrisk kvarstår
WADA-sektion S1.1 Anabola androgena steroider S1.2 Andra anabola substanser S4.4 Metaboliska modulatorer (GW1516)
Metaboliska omvandlingar Aromatisering till östrogen och 5α-reduktion möjlig Ej möjlig för icke-steroidala Ej relevant; oxideras till sulfoxid och sulfon

Sarmslabbet säljer inga anabola steroider. Sortimentet består av sex SARMs i kategorin SARMs och en PPAR-δ-agonist i kategorin PPAR-agonister, alla som forskningskemikalier.

Anabola androgena steroider: receptorn och skelettet

Anabola androgena steroider (AAS) är testosteron och syntetiska derivat av testosteron eller dihydrotestosteron, och de definieras av sitt fyrringade steroidskelett. Skelettet gör dem till substrat för två enzymer som saknar betydelse för icke-steroidala föreningar: aromatas, som omvandlar dem till östrogener, och 5α-reduktas, som omvandlar dem till mer androgena metaboliter. Flera AAS är godkända läkemedel för specifika indikationer, till exempel testosteron vid hypogonadism. I Sverige omfattas syntetiska anabola steroider och testosteronderivat uttryckligen av lag (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, och på WADA:s lista står de i avsnitt S1.1. Den historiska bakgrunden till att forskare sökte alternativ utan steroidskelett beskrivs i Selective Androgen Receptor Modulators (SARMs): A Novel Approach to Androgen Therapy for the New Millennium.

SARMs: samma receptor, annan struktur

SARMs binder samma androgenreceptor som steroiderna men är konstruerade utan steroidskelett, vilket var själva utgångspunkten när de första icke-steroidala androgenerna beskrevs 1998. Avsikten var vävnadsselektivitet: full aktivering i skelettmuskel och ben, partiell eller ingen i prostata och hud. Selektiviteten har i huvudsak dokumenterats i djurmodeller, och ingen SARM är godkänd som läkemedel per 2026-09-17. Klassen innehåller flera strukturfamiljer, arylpropionamider (ostarine, andarine, S-23), pyrrolidinyl-benzonitriler (ligandrol) och oxadiazoler (RAD-140), samt det steroidala undantaget YK-11. Definitionen och historiken finns på sidan vad är SARMs, och strukturfrågan på sidan om steroidala och icke-steroidala SARMs. På WADA:s lista står SARMs i S1.2, och i Antidoping Sveriges version nämns andarine, enobosarm, LGD-4033, RAD140, S-23 och YK-11 med namn.

PPAR-δ-agonister: en helt annan receptor

PPAR-δ (peroxisomproliferatoraktiverad receptor delta, även kallad PPAR-β/δ) är en kärnreceptor som reglerar gener för fettsyraoxidation och energiomsättning, och den har ingen strukturell eller funktionell koppling till androgenreceptorn. GW-501516 (cardarine) utvecklades av GlaxoSmithKline tillsammans med Ligand som en selektiv agonist för denna receptor, beskrivet i Novel selective small molecule agonists for peroxisome proliferator-activated receptor delta (PPARδ): synthesis and biological activity. Substansen är en fenoxiacetsyra med en tiazolring och saknar steroidskelett.

Det som gjort cardarine omtalad är två musstudier: Wang m.fl. 2004 visade att aktiverat PPAR-δ i skelettmuskel ökade andelen typ I-fibrer och löpdistansen hos möss, och Narkar m.fl. 2008 visade att GW-501516 tillsammans med löpning på löpband ökade löptiden till utmattning hos möss. I människa prövades substansen på blodfetter: 24 friska frivilliga under två veckor 2007 och 268 personer med lågt HDL under 12 veckor 2012. Utvecklingen avbröts efter att tvååriga karcinogenicitetsstudier i råtta och mus visade tumörer i flera organ, rapporterat av Geiger m.fl. 2009 och sammanfattat av Mitchell och Bishop-Bailey 2019. På WADA:s lista står GW1516 i avsnitt S4.4 Metaboliska modulatorer.

Varför cardarine inte är en SARM

Cardarine är inte en SARM eftersom den inte binder androgenreceptorn; att den ändå marknadsförs som SARM beror på handelns kategorisering, inte på farmakologi. Beteckningen SARM är definierad av receptorn: en selektiv androgenreceptormodulator. GW-501516 har ingen dokumenterad affinitet för androgenreceptorn och påverkar inte androgenberoende gener; dess verkan i cellförsök och djurstudier går via PPAR-δ. Sammanblandningen är så vanlig att JAMA-analysen 2017 fann GW501516 i produkter som såldes som SARMs, tillsammans med ibutamoren och SR9009, som inte heller är SARMs.

Skillnaden har praktiska följder. Cardarine står i en annan WADA-sektion än SARMs, omfattas sannolikt inte av dopningslagens ordalydelse eftersom den varken är steroid, hormon eller testosteronhöjande, kräver egen referensstandard vid analys, och har en utvecklingshistoria som slutade av toxikologiska skäl snarare än bristande verkan på utfallsmåtten. Därför ligger Cardarine (GW-501516) i en egen kategori på Sarmslabbet och beskrivs med egna källor, skilt från de sex SARMs.

Juridiken i Sverige per klass

De tre klasserna hanteras olika av svensk rätt, och skillnaden följer i huvudsak dopningslagens ordalydelse. Syntetiska anabola steroider är förbjudna att införa, överlåta, framställa, förvärva i överlåtelsesyfte, bjuda ut till försäljning, inneha och bruka enligt dopningslagen, med undantag för medicinskt och vetenskapligt ändamål. Icke-steroidala SARMs nämns inte i lagen; enligt vår läsning faller de utanför ordalydelsen, men frågan är inte prövad i domstol och YK-11 som steroidal SARM utgör ett oklart fall. Cardarine är varken steroid, hormon eller testosteronhöjande och omfattas sannolikt inte; Lawline har i ett svar bedömt att substansen inte fanns på någon svensk förbudslista men står på WADA:s lista.

Läkemedelslagen gäller oberoende av klass. Läkemedelsverket har uttalat att enobosarm normalt är att betrakta som läkemedel, och en produkt som presenteras för att påverka fysiologiska funktioner hos människa kan bedömas som läkemedel oavsett etikett. Ingen av substanserna i vårt sortiment är per 2026-09-17 klassad som narkotika eller hälsofarlig vara enligt de källor vi granskat. Den fullständiga genomgången per regelverk finns på sidan SARMs och svensk lagstiftning; sidan är inte juridisk rådgivning.

WADA-sektionerna S1.1, S1.2 och S4.4

Alla tre klasserna är förbjudna vid alla tidpunkter enligt WADA, men i olika avsnitt som speglar farmakologin. S1.1 omfattar anabola androgena steroider, uppdelade i endogena och exogena. S1.2 omfattar ”andra anabola substanser” och är den sektion där SARMs står tillsammans med bland annat klenbuterol. S4.4 omfattar metaboliska modulatorer, där GW1516 står tillsammans med AMPK-aktivatorer som AICAR, insuliner och meldonium. Placeringen avgör inte straffvärdet, alla tre är förbjudna in och utom tävling, men den visar att WADA betraktar cardarine som något annat än en anabol substans. Dokumentet finns som WADA:s Prohibited List 2026 och i Antidoping Sveriges svenska version.

Analytiska skillnader i korthet

De tre klasserna kräver olika analysmetoder eftersom deras molekyler beter sig olika i instrumenten. Steroider analyseras traditionellt med gaskromatografi och masspektrometri efter derivatisering; icke-steroidala SARMs med vätskekromatografi och tandem-masspektrometri där varje strukturfamilj har sina fragment; cardarine påvisas via modersubstansen och dess oxiderade metaboliter (sulfoxid och sulfon). Thevis och Schänzer beskriver hur dopningslaboratorierna byggt upp metoder för SARMs sedan 2008. För tredjepartsanalys av råvara betyder det att referensstandard och metod väljs per substans, vilket är utgångspunkten för det vi redovisar på sidan om labbanalyser. Studieöversikten för samtliga substanser finns på sidan SARMs i kliniska studier, och fler förklaringar i kunskapshubben.

Trevags

Trevags
Egenskap Anabola steroider SARMs PPAR-δ-agonister
Receptor Androgenreceptorn Androgenreceptorn PPAR-δ
Struktur Steroidskelett Oftast icke-steroidal Fenoxiacetsyra, tiazol
Dopningslagen Ja, uttryckligen Nämns inte; YK-11 oklart Omfattas sannolikt inte
WADA S1.1 S1.2 S4.4
Godkända läkemedel Ja Nej Nej

Vanliga frågor

Är cardarine en SARM?

Nej. Cardarine (GW-501516) är en PPAR-δ-agonist som inte binder androgenreceptorn. Den står i WADA-avsnitt S4.4, inte i S1.2 där SARMs står.

Vad är skillnaden mellan SARMs och steroider?

Båda verkar via androgenreceptorn, men steroider har ett fyrringat steroidskelett och kan aromatiseras; icke-steroidala SARMs saknar skelettet. I Sverige omfattas syntetiska anabola steroider av dopningslagen, medan icke-steroidala SARMs inte nämns i lagen.

Vad är en PPAR-δ-agonist?

En förening som aktiverar kärnreceptorn PPAR-δ, vilken reglerar gener för fettsyraoxidation. GW-501516 utvecklades av GlaxoSmithKline och Ligand men avbröts efter tumörfynd i tvååriga djurstudier.

Omfattas cardarine av dopningslagen?

Sannolikt inte, eftersom den varken är steroid, hormon eller testosteronhöjande. Frågan är inte prövad i domstol, och läkemedelslagen kan bli tillämplig beroende på presentation.

Källor

  1. Selective Androgen Receptor Modulators (SARMs): A Novel Approach to Androgen Therapy for the New Millennium, The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 1999.
  2. Discovery of nonsteroidal androgens, Biochemical and Biophysical Research Communications, 1998.
  3. Lag (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, Sveriges riksdag, Svensk författningssamling, 1991.
  4. Dopinglistan: S1. Substanser med anabol effekt, Antidoping Sverige, 2026.
  5. Dopinglistan: S4. Hormon- och metaboliska modulatorer, Antidoping Sverige, 2026.
  6. Dopinglistan 2026 (PDF), Antidoping Sverige, 2026.
  7. The Prohibited List 2026 (World Anti-Doping Code International Standard), World Anti-Doping Agency, 2026.
  8. Novel selective small molecule agonists for peroxisome proliferator-activated receptor delta (PPARδ): synthesis and biological activity, Bioorganic & Medicinal Chemistry Letters, 2003.
  9. Regulation of Muscle Fiber Type and Running Endurance by PPARδ, PLoS Biology, 2004.
  10. AMPK and PPARδ Agonists Are Exercise Mimetics, Cell, 2008.
  11. Triglyceride:High-Density Lipoprotein Cholesterol Effects in Healthy Subjects Administered a Peroxisome Proliferator Activated Receptor δ Agonist, Arteriosclerosis, Thrombosis, and Vascular Biology, 2007.
  12. Lipid Effects of Peroxisome Proliferator-Activated Receptor-δ Agonist GW501516 in Subjects With Low High-Density Lipoprotein Cholesterol: Characteristics of Metabolic Syndrome, Arteriosclerosis, Thrombosis, and Vascular Biology, 2012.
  13. Rat carcinogenicity study with GW501516, a PPAR delta agonist, The Toxicologist (konferensabstrakt, Society of Toxicology), 2009.
  14. PPARβ/δ a potential target in pulmonary hypertension blighted by cancer risk, Pulmonary Circulation, 2019.
  15. Chemical Composition and Labeling of Substances Marketed as Selective Androgen Receptor Modulators and Sold via the Internet, JAMA, 2017.
  16. Är cardarine dopingklassat?, Lawline, 2020.
  17. Detection of SARMs in doping control analysis, Molecular and Cellular Endocrinology, 2018.