Ostarine vs RAD-140: vad forskningsläget säger om de två

Jämförelsetabell: ostarine och RAD-140

Tabellen sammanfattar de uppgifter som kan verifieras mot publikationer och myndighetskällor. Där en uppgift saknas skriver vi det i stället för att fylla i från handelns egna påståenden.

Produktsidorna för Ostarine (MK-2866) och RAD-140 (testolone) upprepar kärnuppgifterna i sina produktinformationstabeller.

Två bolag, två strukturklasser

Substanserna delar receptor men inte kemisk släktskap. Ostarine är en arylpropionamid ur den serie som Dalton och Miller beskrev i Discovery of nonsteroidal androgens vid University of Tennessee, senare licensierad till GTx. Molekylen består av två aromatiska ringar, en med cyanogrupp och en med cyano- och trifluormetylgrupp, förbundna via en 2-hydroxi-2-metylpropanamid. RAD-140 utformades drygt tio år senare av Radius Health och beskrevs i Design, Synthesis, and Preclinical Characterization of the Selective Androgen Receptor Modulator (SARM) RAD140; dess kärna är en 1,3,4-oxadiazolring som förbinder en cyanofenyl med en klorerad metylbenzonitril. Skillnaden i grundstomme innebär att substanserna får olika metaboliter och kräver olika referensstandarder vid analys, vilket beskrivs på sidan om steroidala och icke-steroidala SARMs.

Publicerade humanstudier: fas 3 mot fas 1

Skillnaden i klinisk dokumentation är den största mellan de två. Ostarine har prövats i 120 friska äldre under 12 veckor, i patienter med cancer och viktförlust, i fas 3-programmet POWER med fettfri kroppsmassa och trappstegstest som co-primära mått, och i 136 kvinnor med avancerad bröstcancer. RAD-140 har prövats i en enda publicerad humanstudie, en fas 1-doseskalering i 22 postmenopausala kvinnor med ER-positiv, HER2-negativ metastaserad bröstcancer, där primära mått var säkerhet, högsta tolererade dos och farmakokinetik. Det finns alltså inga publicerade data om RAD-140 i friska personer, och inga data om något av ämnena längre än ett par år. En fullständig tabell med fas, population och utfallsmått finns på sidan SARMs i kliniska studier.

Farmakokinetik: halveringstid där den är publicerad

Bara för RAD-140 finns ett fackgranskat halveringstidsvärde. Fas 1-publikationen anger en plasmahalveringstid på 44,7 timmar, vilket författarna använde som stöd för administrering en gång per dygn i prövningen. För ostarine cirkulerar värden på omkring ett dygn i sekundärkällor, men vi har inte kunnat verifiera en fackgranskad publikation som redovisar värdet och avstår därför från att ange det som faktum. Båda substanserna analyseras i dopningskontroll via sina metaboliter i urin, med detektionsfönster som enligt Detection of SARMs in doping control analysis sträcker sig betydligt längre än plasmahalveringstiden.

Oönskade fynd i studier och fallrapporter

För båda substanserna finns fallrapporter om leverskada, men bara för ostarine finns fynd från kontrollerade prövningar. I fas 2-studien i friska äldre sågs förhöjt ALT vid den högsta dosnivån. Fallrapporterna beskriver kolestatisk leverskada, för ostarine i Flores m.fl. 2020 och för RAD-140 i Barbara m.fl. 2020, där produkten i det ena fallet även innehöll LGD-4033. LiverTox sammanfattar fallen för klassen. Det är viktigt att komma ihåg att fallrapporterna gäller produkter av okänt innehåll: JAMA-analysen 2017 visade att nästan hälften av de testade produkterna inte innehöll det som stod på etiketten.

WADA och svensk status

Idrottsligt är substanserna likställda, juridiskt i Sverige är de det inte helt. Båda står i avsnitt S1.2 på WADA:s lista och nämns med namn i Antidoping Sveriges svenska lista. I Sverige har Läkemedelsverket i sitt frågeforum uttalat att enobosarm normalt är att betrakta som läkemedel, medan myndigheten för flertalet övriga SARMs, inklusive RAD-140, inte gjort någon bedömning. Ingen av dem är per 2026-09-17 klassad som narkotika eller hälsofarlig vara enligt de källor vi granskat, och båda är icke-steroidala och nämns inte i dopningslagens ordalydelse. Detaljerna finns på sidan SARMs och svensk lagstiftning. På grund av Läkemedelsverkets uttalande hålls produktsidan för ostarine som utkast tills ett juridiskt utlåtande finns.

Metabolism och detektion i dopningskontroll

Substanserna påvisas på olika sätt eftersom de bryts ned till olika metaboliter. Ostarine metaboliseras bland annat genom hydrolys av amidbindningen och hydroxylering, och dopningslaboratorier riktar in sig på både modersubstans och metaboliter i urin. RAD-140 har en annan fragmentering i masspektrometern på grund av oxadiazolringen och kloratomen, och dess metaboliter är mindre kartlagda i den öppna litteraturen. Översikten av Thevis och Schänzer beskriver att detektionsfönstret för icke-steroidala SARMs i urin kan sträcka sig över veckor, långt bortom plasmahalveringstiden. För tredjepartsanalys av råvara innebär skillnaden att laboratoriet måste ha rätt referensstandard för respektive CAS-nummer, 841205-47-8 för ostarine och 1182367-47-0 för RAD-140, vilket vi redovisar på sidan om labbanalyser.

Två utvecklingshistorier med olika slut

Ostarines program avslutades efter att fas 3 inte övertygade FDA, medan RAD-140 aldrig kom längre än fas 1 innan Radius Health licensierade ut substansen. GTx drev enobosarm från 2000-talets mitt genom fem kliniska program och bytte 2019 inriktning; substansen togs sedan över av Veru, som 2024 publicerade fas 2-studien i bröstcancer och driver ytterligare prövningar. Radius Health beskrev RAD-140 2011, startade fas 1 i bröstcancer 2017 och lämnade sedan över substansen till Ellipses Pharma under beteckningen EP0062. Ingen av utvecklingslinjerna har handlat om friska personer eller om något annat än sjukdomsindikationer, vilket är värt att ha i minnet när substanserna diskuteras utanför forskningen. Läs mer om hur programmen ser ut i sin helhet på sidan vad är SARMs.

Vad jämförelsen inte kan säga

Ingen publicerad studie har jämfört ostarine och RAD-140 direkt, varken i djur eller i människa, och de humanstudier som finns har olika populationer, längd och utfallsmått. Det går därför inte att med stöd i källor säga att den ena substansen påverkar något mått mer eller mindre än den andra. Påståenden av det slaget i handeln bygger på självrapportering, inte på jämförande studier, och de gäller dessutom ofta produkter vars innehåll aldrig har verifierats analytiskt. Vår redaktionella regel är att bara skriva det som källorna bär, och att hänvisa till grundsidan om SARMs och kunskapshubben för sammanhanget. Båda produkterna finns i kategorin SARMs; en motsvarande jämförelse finns för ligandrol och ostarine.

Jamforelse

Vanliga frågor

Har ostarine och RAD-140 jämförts i någon studie?

Nej. Ingen publicerad studie har jämfört dem direkt. Ostarine har fas 1–3-data, RAD-140 en fas 1-studie i cancerpatienter; populationer och mått skiljer sig.

Vilken halveringstid har RAD-140?

44,7 timmar i plasma enligt fas 1-publikationen i Clinical Breast Cancer 2022. För ostarine har vi inte kunnat verifiera ett fackgranskat värde.

Står båda på WADA:s lista?

Ja. Ostarine (enobosarm) och RAD140 nämns båda med namn i avsnitt S1.2 och är förbjudna vid alla tidpunkter.

Källor

1. Discovery of nonsteroidal androgens, Biochemical and Biophysical Research Communications, 1998.
2. Design, Synthesis, and Preclinical Characterization of the Selective Androgen Receptor Modulator (SARM) RAD140, ACS Medicinal Chemistry Letters, 2011.
3. The selective androgen receptor modulator GTx-024 (enobosarm) improves lean body mass and physical function in healthy elderly men and postmenopausal women: results of a double-blind, placebo-controlled phase II trial, Journal of Cachexia, Sarcopenia and Muscle, 2011.
4. Effects of enobosarm on muscle wasting and physical function in patients with cancer: a double-blind, randomised controlled phase 2 trial, The Lancet Oncology, 2013.
5. Study Design and Rationale for the Phase 3 Clinical Development Program of Enobosarm, a Selective Androgen Receptor Modulator, for the Prevention and Treatment of Muscle Wasting in Cancer Patients (POWER Trials), Current Oncology Reports, 2016.
6. Activity and safety of enobosarm, a novel, oral, selective androgen receptor modulator, in androgen receptor-positive, oestrogen receptor-positive, and HER2-negative advanced breast cancer (Study G200802): a randomised, open-label, multicentre, multinational, parallel design, phase 2 trial, The Lancet Oncology, 2024.
7. A First-in-Human Phase 1 Study of a Novel Selective Androgen Receptor Modulator (SARM), RAD140, in ER+/HER2- Metastatic Breast Cancer, Clinical Breast Cancer, 2022.
8. Detection of SARMs in doping control analysis, Molecular and Cellular Endocrinology, 2018.
9. Drug-Induced Liver Injury by Selective Androgenic Receptor Modulators, Hepatology Communications, 2020.
10. Drug-Induced Liver Injury Associated With Alpha Bolic (RAD-140) and Alpha Elite (RAD-140 and LGD-4033), ACG Case Reports Journal, 2020.
11. Selective Androgen Receptor Modulators (LiverTox: Clinical and Research Information on Drug-Induced Liver Injury), NCBI Bookshelf, National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases, 2024.
12. Chemical Composition and Labeling of Substances Marketed as Selective Androgen Receptor Modulators and Sold via the Internet, JAMA, 2017.
13. Dopinglistan: S1. Substanser med anabol effekt, Antidoping Sverige, 2026.
14. Vill beställa SARM (Läkemedelsverkets frågeforum), Läkemedelsverket, 2024.